Malin har snusat sedan hon var tonåring och nu kämpar hon varje dag för att bli av med sitt beroende av snus. På qvitt.nu berättar hon om sin kamp och hur det påverkar hennes vardag. Läs hennes blogg och låt dig inspireras att sluta själv med hjälp av nikotinfritt snus.

Malin heter jag och är en energifylld, stolt tvåbarnsmor. Jag spenderar min arbetstid med ett gäng fantastiska tonårselever som kämpar med att ta sig igenom högstadiet samt med en grupp oerhört inspirerande fina kollegor. Den tiden på dygnet som jag själv styr över har jag äran att varannan vecka få umgås med mina barn. Jag uppskattar att träna, vilket jag gör så mycket jag hinner. Övrig tid spenderar jag gärna utomhus med promenader, små utflykter och massa annat som hör utomhuslivet till. Vänner ligger såklart också högt på prioriteringslistan. Nikotin.. Jaa. Det var något jag började med i min tonår. Precis som för så många andra kändes det ganska tufft, där och då. Idag känns beroendet inte lika tufft. Eller det har blivit tufft på ett annat sätt. Idag ligger det tuffa mest i att kämpa för att bli av med en helt onödig last. Om detta tänkte jag att berätta hur min vardag påverkats och påverkas.

//Malin

Dela gärna med dig av egna tankar längst ner på sidan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Dag 19
The End
För dig som nu valt att läsa mina inlägg så hoppas jag att jag kanske kunnat inspirera just dig till att ta fajten mot just ditt beroende. Om du väljer att ta hjälp av Qvitt eller annat sätt är upp till dig. Men ta steget!!

 

 

 

 

 

 


Dag 18
Våren och nuet
Idag blickar våren och jag ut mot horisonten. Jag njuter av livet! Precis som det är. Vi kommer alla att falla för olika frestelser. Vill vi bli kvitt dom får vi ta kampen med oss själva.

 

 

 

 

 

 

 


Dag 17
Familjen påverkas
Idag är jag stolt mor till dessa två underbara ungar. Mitt val att snusa påverkar även deras syn på saker. Jag väljer att förklara för dem att detta inte är ett av de klokaste saker jag valt att göra och jag kan tro att även dom en dag kommer att prova nikotin. Kanske kan jag stå där beredd och förstående över deras identitetssökande och samtidigt ge dem styrkan och modet att avstå att falla dit.

 

 

 

 

 


Dag 16
Kvitt mitt Qvitt
Målen i livet är många. Många når vi, efter hårt kämpande. Ett av mina mål framåt är dock samma som tillbaka i tiden. Att bli fri från även detta beroende!

 

 

 

 

 

 

 


Dag 15
Var sak har sin tid
Dagarna nu är inte samma jakt på nikotinrus som det varit tillbaka i tiden. Men… hade jag fått välja om, hade jag då valt att inte börja? Den frågan finns inget svar på. Snuset har och är uppenbarligen fortfarande en del av mig, mitt liv och min identitet.

 

 

 

 

 

 

 


Dag 14
Beroende kvarstår
Nu tröstar jag mig med att min kropp slipper alla dessa ämnen som finns i det nikotininnehållande snuset. Jag vet att jag kan vara utan mitt Qvitt i flera timmar utan att kroppen skriker som en galning. Mitt beroende har ändrats, men finns ännu kvar.


Dag 13
Försoningen
Jag inser att även solen har sina fläckar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Dag 12
Principen faller
Det var inte helt solklart att vi skulle vara vänner, jag och mitt Qvitt. Jag brottas hela tiden kring om det här verkligen är okej eller inte. Min princip att inte vara snusare i min roll som förebild, faller samman…

 

 

 

 

 

 


Dag 11
Återfall igen
För två år sen föll jag tillbaka igen. Denna gången var det Qvitt som dök upp i mitt liv. Vi bondade direkt!


Dag 10
Gammal kärlek rostar aldrig!


Dag 9
En av mina principer
För mig var en av anledningarna att jag slutade att jag börjar arbeta i ungdomsverksamhet. Tonåringar är helt fantastiska, men dom ser på oss vuxna och håller oss som förebilder. För dessa ungdomar var jag ju återigen snusare. Så min nya vän och jag blev inte riktigt helt goda vänner. Jag var ju tillbaka i något som jag valt att lämna. Så jag gjorde slut igen!


Dag 8
Att både äta kakan och ha den kvar
Ganska så snabbt efter första återfallet så kände att att ”Nej tack”! Vi är klara med varandra. Men som de flesta nikotinister vet så finns det olika delar av beroende. Det finns ett för preparatet men så finns det ett beteendeskapat beroende. Jag föll ju för det sistnämnda. Vad som nu fanns på marknaden och som jag inte vetat innan var att det fanns nikotinfritt snus… Jag kunde alltså både ha kakan OCH äta den!


Dag 7
Återfallet
Ibland händer ju saker i livet. Oförutsedda saker. Livet blir lite på kant och vi blir lite svagare för en stund. Detta hände mig. 2012. Samtidigt som livet krisade dök min gamla kärlek upp igen. Snuset.. Vi vistades ett tag i samma kretsar utan att något hände. Men så en dag.
Utan något som helst återfall på alla dessa år så var jag där.


Dag 6
Friheten!!
Utan något som helst nikotin i kroppen och när jag blev fri från allt beroende så blev livet så mycket enklare. När en inte behöver planera sitt inköp av nikotin långt i förväg för att inte bli utan när affären väl har stängt. Stressen och planeringen handlade inte längre om jakten på snuset. Livet blev lugnare.


Dag 5
Vi gör slut!

Nu är jag vuxen och jag har en tydligare bild om vem jag är…(eller..?) Jag har slutat snusa. Många gånger. Eller i alla fall försökt göra slut med den där kompisen. Den där som liksom alltid funnits där. Nikotinet som tröstat, som varit med på fester, som vart ute och rest och som har följt mig genom livet. Jag har gjort slut.. Men vi har blivit ihop igen. 2007, december… då hände något. Jag minns den där fredagen. Jag hade bestämt mig. På riktigt.. Då använde jag mig av apotekets nikotinprodukter, för jag visste att utan hjälp på traven skulle detta bli snudd på omöjligt.. Denna gång lyckades jag, precis som jag föresatt mig. Trägen vinner!!

 

 

 


Dag 4
Snuset gör entré
Någonstans här, runt 20 kom snuset in i bilden oxå. Det var inte så vanligt då att tjejer snusade, men vi var några stycken. Jag blev ganska såld på det direkt. Nikotinet flödade ut i kroppen, mest hela tiden och det tog ingen tid heller. Sen kände jag mig nog ganska häftig och lite originell med prillan under läppen. Den där prillan som sen följt mig i livet…


Dag 3
Det vuxna varnade för
När skoltiden sen tog slut kände jag att jag hade en tydligare bild om vem jag var…(eller..?) Jag trodde nog det då i alla fall. Om nu starten av nikotinbruket börjar av grupptryck, identitetssökande eller grupptillhörighet så kunde jag här nu valt att kliva av. Skolans tid var över och jag kunde nu välja att sluta för att nu göra saker på mitt eget vis. Jag tror att någonstans här kom insikten om att det vuxna pratat sig blå om faktiskt kunde drabba även mig. Ett beroende hade skapats. Inte bara ett där huvudet som sa -”hörrö.. kom igen så tar vi en cigg” utan nu var hela kroppen inblandad. Fick kroppen inte sitt nikotin regelbundet så skrek den.


Dag 2
Det kollektiva beroendeskapandet

Under den senare tonårstid insåg jag nog att det här med att använda nikotin var rätt dyrt. Det gjordes några tafatta försök att sluta. Jag är dock inte så säker på om det var det jag ville, då. Just i den tiden i livet var det ju ändå ganska coolt. Det var väl i och för sig inte bara det. Jag tror att rökare också hamnar i den negativa spiralen att själva utförandet/rökande görs ju ofta kollektivt. Det blir rast = alla rökare går ut.. Detta gäller ju såklart även upp i vuxen ålder.”- ska inte du med ut?” (även om jag inte tänkt det så..) ”Jo, det är väl klart, kommer strax”.


Dag 1
Själva starten

Som jag skrev om när jag kort presenterade mig själv så började jag som tonåring med nikotin.
Det var några oskyldiga bloss bakom skolan. Lite tjuvrökning sådär som dom flesta niktotinister började. Det gick från munbloss till coola halsbloss. Det gick från att ta sistan på andras cigg till att börja köpa egna. Detta utspelade sig när kioskerna sålde styck-cigg till oss tonåringar. Ni vet, dom öppnade paketet och vi köpte ciggen för en krona styck. Detta är helt otänkbart idag. I alla fall vad jag i min vuxenvärld föreställer mig. Jag blev påkommen emellanåt, förnekade och fortsatte. En beroende växte sakta men säkert fram…

Share this post