Patrik Thored har snusat i 33 år. Men nu har han bestämt sig för att sluta. Följ hans resa mot ett nikotinfritt liv här på qvitt.nu. Läs hans blogg och låt dig inspireras att sluta själv.

 

thored_1xPatrik Thored är en 47-årig tvåbarnspappa som snusat frekvent sedan 1983. Patrik flyttade till Gotland för 13 år sedan och bor idag i Visby. Han har ett jobb som innebär mycket resor, ibland helgjobb och ibland ”dygnetruntjobb”. Patrik snusade mer på jobbet än i hemmet och innan han bestämde sig för att sluta snittade han cirka två dosor om dagen. Han snusade dessutom på nätterna. Patrik har försökt att sluta vid tre tillfällen tidigare, han lyckades en gång och höll då upp i tre år. Men nu får det vara nog och denna gång skall demonerna fördrivas med hjälp av Qvitt. Följ hans resa mot ett snusfritt liv här.

Dela gärna med dig av egna tankar längst ner på sidan.

 

 

 

 

 


Dag 20
Hur fel kunde det egentligen gå? Summering får blir stor bula i skallen, en uttänjd fotled och en mindre fraktur på en ryggkota…och två månaders vila, typ. Ändå lite stolt att jag inte rullade runt ett enda varv på fotbollsplan, tog mig inte plågsamt över ansiktet och skrek inte efter domaren. Reste mig upp och fullföljde träningen med ett mål och två assist som slutresultat. Släng dig i väggen Christiano Ronaldo! Fast lite trist att få dra ner på träningen så här när man var igång. Kanske en bra påminnelse att man inte är odödlig. Så här som sista inlägg i denna blogg så är det ändå positiva känslor jag tar med mig. Kul att skriva, skönt att sluta snusa (även om det blivit något återfall…) och träningen kommer jag inte att släppa. Nu infinner sig snart julefrid för alla hoppas jag. En vit jul, även om jag inte räknar med snö, utan nikotin och med hela familjen på ön ser jag fram emot. Ta hand om era nära och kära! God jul & ett Gott Nytt år tillönskas alla.


Dag 19

Och nu kör vi in fotboll på schemat, dags att börja träna upp flåset också. Har anmält mig till både Göteborg och Stockholms halvmara, och de kan man ju inte klara med bara muskler, behövs även lite hjärta och lungor. Så ikväll drar jag på benskydden igen för en comeback på fotbollsplan. Vad kan gå fel liksom? Ett gäng +40 gubbar med mer vilja än talang, och en fotboll låter ju som en optimal combo. Kul ska det bli!


Dag 18
På dagen 6 veckor sedan jag började träna mer målmedvetet och med hjälp av en PT. Det händer en del saker med kroppen om man ger det där lilla extra varje gång, och det har jag svårt att göra utan någon som ger mig en välbehövlig spark i a… lite då och då. Oerhört väl investerade pengar med en PT, och när jag inte lägger dom pengarna på snus lägger jag dom hellre på välmående. Massa positiva bieffekter när man känner att träningen ger resultat. Utan att tänka på det så rör man sig lite mer i vardagen, äter lite bättre, sover bättre, orkar mera och mår bättre, det kommer liksom av sig självt. Kommer att fortsätta med PT under vintern och våren, har ett mål och det skall uppnås! Och de dagliga promenaderna har nu blivit till ett behov, oavsett väder och vind. Lite tomt på Kallis idag dock… kan det vara vinden?


Dag 17
En dag i Malmö innan färden går tillbaka till Gotland. Ibland är det inte bara positivt med att bo på en ö, som till exempel vid resor… visst vi är ”bortskämda” med bra kommunikationer, men dom går fortfarande inte på precis de tider man alltid vill, och nej, det går faktiskt inte att sätta sig bakom ratten och bara köra. Men allt positivt med Gotland uppväger faktiskt detta, och jag får visa dottern lite av rikets tredje största stad, bara en sån sak. Igår kväll fick hon bestämma menyn och vilken krog vi åt på, det blev fondue… Kändes verkligen som S:t Anton 1987, men gott var det. Höll på att få ett återfall och hade inte 15-åringen funnits tillhands så vet jag inte hur det slutat, nu slutade det med att hon letade på en kvällsöppen ICA-butik med nikotintuggummin.


Dag 16
25 fäktande nationer i en fantastiskt fin hall strax norr om Köpenhamn. Pratat med italienare, ryssar, kanadensare och annat löst folk om det märkliga jag pillar in under läppen med jämna intervall… Om dom har svårt att förstå konceptet snus, kan man säga att dom har ännu svårare att förstå konceptet ”intesnus”, hahaha. Kämpar på med Qvitt, vissa dagar är värre än andra, men på det stora hela känns det bra. Dottern är på mig hela tiden och kollar vad det är jag har i dosan, bra där! Skönt att avsluta dagen på världens bästa julmarknad, den på Tivoli i Köpenhamn. Det går alldeles utmärkt att åka karuseller i mörker och kyla, fråga danskarna!


Dag 15
Nu väntar Danmark i dagarna tre, detta fantastiska södra grannland. Kan inte rå för att jag nog är lite småkär i Köpenhamn, och har alltid varit. Allt är lite enklare, lite roligare och inte behäftat med så många regler i Danmark. Dottern skall fäktas för Sverige i en Europacuptävling och pappan har fått äran att följa med, stort! Glöm inte Qvitt nu!


Dag 14
När man gått tillräckligt många lunchpromenader samma sträcka så är det dags att söka sig andra vägar, eller kanske bara gå åt andra hållet… Visby har otroligt många mysiga gränder och gator att upptäcka, även om man bott i staden nu i tolv år. På många av gatorna blommar ännu rosorna, helt fantastiskt! Vi går väl säkerligen mot en snöfri jul i år (även om jag hoppas att alla barn får en vit jul på helt andra sätt), men att rosor blommar i december måste väl vara ganska unikt för Sverige? Vi behöver nog stanna upp ibland och reflektera över den fantastiskt fina ö vi kallar hemma, så lätt att bli missa all skönhet Gotland har att erbjuda. I morgon provar jag helt nya vägar igen.


Dag 13
mistelVisby har satt upp en mistel i Österport, precis bredvid mitt kontor, och jag är snusfri. Kan det bara vara en ren tillfällighet?


Dag 12
Åter på ön efter en energi och motivationskick med kollegorna. Härligt att få massa värmande ord både för träning och snusfrihet, det hjälper till att fortsätta! Och nu har Qvitt provats av kollegorna i Halland, Östergötland, Värmland och Norrbotten, kan man bidra till att någon inspireras till att sluta med nikotin så är det bra!


Dag 11
vaannerStockholm, denna stora lilla stad som ligger mig så varmt om hjärtat. Fast, för ordnings skull, jag är glad varje gång jag får styra tillbaka mot Gotland. Denna kalkbit i Östersjön ligger mig ännu varmare om hjärtat, Stockholm är bäst i lagom stora doser. Kul att träffa alla kollegor, vi sitter ju alla i varsitt län och ses bara hela högen ett par gånger per år. Vi ses desto mera på sociala medier…som inte bara är ett otyg. Just nu mest aktivitet i Facebook-gruppen ”75 pass innan Jul”. Grymt bra ju det här med att motivera och peppa varandra på det sättet, i det här fallet till träning, men tänker mig att det kan fungera även till nikotinavvänjning.


Dag 10
Väskan packad för ett par dagar i Hufvudstaden, denna gång även med Qvitt i bagaget…Konferens i dagarna tre kan ju vara nog så påfrestande utan min snuttefilt, både Original och Salmiak (för festliga tillfällen) fick åka med. Kul med all uppmärksamhet från mina kollegor i riket, många nyfikna på Qvitt, så jag har (lätt motvilligt) fått dela med mig. Kanske kan man omvända en och annan nikotinist på denna tripp. Skumtomtar, clementiner och Qvitt, a match made in heaven!


Dag 9
julJulskyltningen kom, julskyltningen blåste bort…så är det att bo på en ö i Östersjön, skönt då att vi har gott om medeltida ruiner att krypa in och kura i. 25 sekundmeters vind och hagel från sidan skulle väl skrämma dom flesta, men inte en gotlänning, det där är vi vana vid och tar med en klackspark, det är ju bara väder liksom. Antalet individer som är ute och powerwalkar längs havet står dock i direkt relation till antalet sekundmeter på fläkten från norr, en ensam tillvaro för oss som bet ihop…Till min glädje upptäckte jag att färska, inte dom där som riskerar plomberna, skumtomtar är ett ypperligt substitut till nikotinet, och gott!


Dag 8
hovrattÄntligen första advent igen! Till helgen får man släppa in lite ljus i hemmet, byta gardiner, dricka glögg, äta clementiner och leta upp ”Absolute Jul 2016” på Spotify, den får sen gå på repeat till minst juldagen. Skön tid att ta hand om nära och kära, så ikväll bjuder jag hem modern på middag. Största utmaningen hittills, att sitta i ett möte som man inte kan lämna, inte prata, inte resa sig upp, inte gå på toaletten…så nämndeman i rätten är inte kompatibelt med att sluta snusa. Men det gick bra det också till slut! Nej, nu kallar ett PT-pass på gymmet. Skönt! Promenader är ännu bästa medicinen, och gymmet.

 

 

 


Dag 7
img_7448Tre ting kan icke döljas: solen, månen och sanningen. Detta sagt av Buddha någon gång sådär en 500 år innan kristi födelse. So here it is gott folk, jag rökte i helgen! Det var inte gott, det var inte smart och det bidrog inte till att kvällen blev bättre. Fick mig en välbehövlig skopa från gymägaren där jag tränar och kommer inte att göra om mitt misstag. Jisses, så korkat. Bidrog dessutom till att det tunga benpasset dagen efter kändes som en ren plåga. Mitt i misären så jag ändå nöjd med att jag faktiskt inte tog en snus, där gick tydligen gränsen. Men, cigaretter…? inte helt nöjd med mig själv faktiskt. Hjärnan belöningssystem fungerar rätt märkligt, rationellt och intelligent så kan jag ju förstå att detta var riktigt dumt, men ändå gör jag det? Utsätt dig inte för frestelser. Nytt motto sedan helgen!

 

 

 


Dag 6
granatAlltså det här med att utsätta sig för situationer där det blir jobbigare att vara utan snus så som fester, konferenser, resor eller allmänt stressiga situationer, det är faktiskt fortfarande ganska tufft… December är ju den för en arbetande tonårsförälder, tillsammans med maj, tuffaste månaden. Avslutningar, julbestyr, julbord och en allmän hysteri av förhoppningar och förväntningar som skall infrias, och snart är vi där. Kan bli tufft för en hyfsat nybliven ickesnusare tänker jag. Nåja, det gäller att planera och inte utsätta sig för allt för jobbiga situationer så skall även denna december säkert gå bra. Försökte sluta snusa ungefär vid samma tidpunkt förra året. Reste då till Norrlands vackra metropol Umeå (förlåt Sundsvall) under en vecka. Där sprack det, endast på grund av taskig planering. Lärdom av detta, förutsätt inte att Qvitt går att få tag på i alla rikets städer, det gör det ännu inte. Nu skall jag snart till Stockholm på konferens i dagarna tre, har lärt mig av tidigare misstag och vågar inte utgå från att jag kommer att hitta Qvitt vid behov. Väskan kommer att vara välfylld av båda mina favoritsmaker, planering som sagt.

 

 

 


Dag 5
linsI morse kom jag på en alldeles fantastiskt skön bieffekt av att inte snusa längre. Behöver inte ens ägna en tanke åt utifall att fingrarna är kliniskt rena från snus innan linserna ska in. Det är bara att pilla in och ut linserna, godtyckligt hur ofta som helst utan att det känns som man hällt saltsyra i ögonen. Förutom nikotinets belastning på kroppen så är det skönt att slippa känna det ok som ett beroende av snus innebär och alla bieffekter som hänger med i beroendet. Tidigare var det alltid en planering för att vara säker på att få med sig rätt mängd dosor snus, räcker det till nästa gång jag kommer till en affär liksom? Det är väl fler än en kväll som man varit tvungen att lämna en skön varm soffa för att ge sig ut i kylan och köpa snus.

Det var så jag slutade att snusa första gången. Bodde då i Fårösund och hade en nyfödd son i huset. Kom på mig själv med att på fullaste allvar vara på väg att lämna han ensam sovandes på soffan för att springa till Statoil och köpa snus. Blev förbannad på mig själv, vände i dörren, och slutade tvärt där och då, det höll i ett par år. Nu hade ju ingenting hänt med sonen om han legat själv på soffan i 10 minuter, men bara själva insikten om att något (snus) hade mitt liv i ett så starkt grepp var nog för att sluta tvärt. Sen höll det ju inte hela vägen… men skam den som ger sig, den här gången finns det helt andra incitament och goda vänner i samma situation som stöttar. Nej, nu hög tid att åka och köra ben med min PT.

Dag 4
vikterDet där gick ju bra! Gåsmiddag med snusande vänner var inte alls den frestelse jag hade förutspått. Kände faktiskt inget sug alls, trots fullt med snusdosor på bordet. Tvärtom så kunde jag njuta av en god middag utan att behöva bekymra mig om hur snuset mellan för- och varmrätt skulle hanteras. Är ännu lite rastlös mellan varven, men det går ju att lösa med promenader och träning. Kämpar på!


 

 

 

 

 

 

 

 

Dag 3
prideveckanSom det mesta i livet så går saker och ting upp och dom går ner, det viktigaste kanske är att i totalen så blir uppgångarna större än nedgångarna. Så även att sluta snusa, det går lite upp och ibland alldeles åt helskotta fort neråt. Höll på att trilla dit i går, ni vet, ta en prilla utav den högpotenta sorten, det riktiga, med massor av nikotin…Som tur var så har jag inget hemma i någon gömma. Jag kommer upp i varv och aktivitet när jag inte snusar, måste liksom ha något att sysselsätta mig med, typ funderar på att kanske ta upp virkningen igen. Efter att igår ha tränat tre gånger, dammsugit, lagat mat, diskat, tvättat, plockat med barnens kläder, tagit hand om blommorna så fanns det liksom inget kvar. Har mina barn varannan vecka och igår var det inte min tur…extra svårt att sysselsätta sig då. Fick helt enkelt ge mig ut och gå en sväng till, och det hjälpte! Märker att fysisk aktivitet är den starkaste lindringen när abstinensen kickar in, det funkar för mig i alla fall. Så om jag sköter mina kort väl så borde jag alltså landa på andra sidan detta snusstopp med ett skinande rent hem och något mer vältränad kropp. Inte det sämsta tänker jag, bara det ett incitament i sig.
I morgon Gåsmiddag med ett antal storsnusare…wish me luck! Jag vet, man kanske inte ska utsätta sig för frestelsen men samtidigt känner jag att det här med att sluta snusa inte ska tillåtas begränsa mig, jag vill ju träffa vänner och kunna äta gott. Livet i övrigt måste ju få snurra på, annars blir det ju ytterligare en belastning att sluta snusa.


Dag 2
kontoretFunderat en del över incitamenten för att börja snusa, japp ni läste rätt, att börja snusa. Incitamenten för att sluta snusa torde vara ganska uppenbara, det är dyrt, det är hälsovådligt (därom tvista de lärde förvisso…), man lämnar snusfläckar överallt, make/maka drar sig för att pussa på dig, barnen tycker du luktar illa, ja det finns en hel del negativa aspekter med att snusa och därmed incitament för att sluta. Men hur är det ens möjligt att börja snusa? OK, man får lite större överkropp, men det är väl ungefär det enda positiva med att ta en prilla? De flesta av oss snusare upplevde väl inte någon omedelbar eufori av välbefinnande vid de första snusarna som pillades in? Tvärtom, det var ju ett enträget och hårt jobb för att övervinna kräk- och yrselattackerna. Tydligen var det några av oss som strävade på, övervann obehaget och blev snusare, bra jobbat av oss! Vi lyckades… typ.

Nu har jag kommit på varför jag slutar just nu, det speciella med det här är att det inte finns något speciellt, ungefär som med nudelsoppan i Kung Fu Panda. Jag är helt enkelt klar, det finns inget att tillföra längre. Jag ligger redan på en så hög dosering att det är fysiskt svårt att hinna med att snusa så mycket, ingen av dagens snusar skänker längre någon glädje, dom är bara ett nödvändigt ont. Och utan en liten kick av snuset, eller i alla fall någon glädje vad finns det för anledning att fortsätta?


Dag 1
Allt tog sin början en sommardag i Viptorp, Eskilstuna, 1983. “Micks Mint” (någon som ens minns den sorten?), kiosken vid fritidsgården, 2,50:- för dosan och två grabbar som antagligen skulle försöka vara tuffa. Fyra timmar senare var vi ännu kvar på kompisens toalett med huvudet djupt nedböjt i handfatet och mådde som vi förtjänade, samtidigt som resten av kompisgänget hängde i Vilstabadet med tjejerna. Skam den som ger sig tänkte vi nog då, och sedan har snusandet fortsatt i 33 år, med ett tvåårigt avbrott när min son föddes. Men nu får det vara bra tänker jag. Ingen egentligen specifik händelse som föranlett detta beslut, det känns bara rätt just nu. Livet är i ordning, träningen fungerar och denna gång finns Qvitt till mitt stöd. Förra gången slutade jag med hjälp av Läkerol. Varningstexten på baksidan av förpackningen lyder ”kan vara milt laxerande” och med i snitt tre paket Läkerol om dagen så är ordet ”milt” lätt missvisande…

Denna gång skall demonerna fördrivas med hjälp av Qvitt, mycket träning och massor av kärlek och kramar från mina två barn som stöttar mig och är mina bästa supportar. Det kanske blir en del glass också…svag för Ben & Jerry… Välkommen att ta del av den resan!


Kommentarer

Uncategorized